Pseudonymization workshop at Svenskans Beskrivning
Workshop om pseudonymisering inom språkvetenskap Svenskans Beskrivning 26 maj 2025
We are sorry that this information is currently in Swedish only. The workshop we are arranging on pseudonymisation in linguistics is being arranged at a conference for the Swedish language.
Vetenskaplig forskning ska göras på ett sådant sätt att vi skyddar forskningsdeltagare och deras personuppgifter (Vetenskapsrådet 2024; Forskningsetiska delegationen 2019). I koppling till införandet av EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR, EU 2016/679) har det här mer och mer kommit att tolkas som att forskningsdata ska pseudonymiseras, i betydelsen att inte bara namn utan också annan information som kan peka ut individer direkt eller indirekt ersätts med en pseudonym. Under den här workshopen vill vi samla språkvetare för att samtala och utbyta tankar om:
- hur vi pseudonymiserar våra språkvetenskapliga data,
- hur pseudonymisering av våra data påverkar möjligheten att använda datan samt
- hur pseudonymisering av våra data påverkar våra potentiella forskningsresultat.
Tid och plats
26 maj 2025, kl. 14–17.30, sal Kungsstenen, Stockholms universitet, Sverige under konferensen Svenskans beskrivning 40.
Program och abstrakt
Obs! Eventuella ändringar kan förekomma, se konferensens webbplats för uppdaterad version: Svenskans Beskrivning 26 maj 2025
| Ordning | Titel | Författare | Tid | Ordförande |
|---|---|---|---|---|
| 1 | En presentation om att ersätta identifierande element i språkvetenskapliga forskningsdata | Therese Lindström Tiedemann m.fl. | 14.10 - 14.40 | Therese Lindström Tiedemann |
| 2 | Att pseudonymisera personnamn | Emilia Aldrin & Linnea Gustafsson | 14.40 - 15.10 | |
| 3 | Om avväganden vid pseudonymisering i elevers berättande texter | Theres Bellander & Saga Bendegard | 15.10 - 15.40 | |
| 4 | Fikapaus | 15.40 - 16.00 | ||
| 5 | Så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt – var går gränsen? | Åsa Palviainen | 16.00 - 16.30 | Lisa Södergård |
| 6 | Pseudonymisering/anonymisering når språkdatamaterialet er samtaler om familie og personleg bakgrunn | Åshild Søfteland m.fl. | 16.30 - 17.00 | |
| 7 | Anonymisering, förtryck och interpersonligt ansvar | Jan-Ola Östman | 17.00 - 17.30 |
Abstrakt
| Therese Lindström Tiedemann (Helsingfors universitet), Lisa Södergård (Helsingfors universitet), Elena Volodina (Göteborgs universitet), Simon Dobnik (Göteborgs universitet), Maria Szawerna (Göteborgs universitet), Ricardo Muñoz Sánchez (Göteborgs universitet) och Xuan-Son Vu (Lunds universitet) |
|---|
| Om mormor Karl sägs vara 27 år gammal, vad säger det om skribenten? En presentation om att identifiera och ersätta identifierande element i språkvetenskapliga forskningsdata Utmaningarna med etik och dataskydd är gemensamma för många vetenskaper. Inom projektet Mormor Karl undersöker vi frågor relaterade till automatiskt stöd för pseudonymisering av forskningsdata (på svenska) men även effekterna av pseudonymisering med tanke på materialets användbarhet för forskning och påverkan på möjlig språkteknologisk användning som t.ex. automatisk bedömning. Vi hävdar att det behövs en diskussion inom just språkvetenskapen för att belysa de frågor som är centrala för vår disciplin. Språkvetare analyserar språk i relation till allt från regional och social variation, språkliga normer och normenlighet, maktutövning via språkliga medel, till språkinlärning och språkdidaktiska frågor. Är det möjligt att hitta en enda gemensam lösning för att förhindra identifiering? Hur detaljerat behöver vi beskriva hur vi behandlat våra data i fråga om anonymisering eller pseudonymisering för att veta vad som kan undersökas språkvetenskapligt i datan och således hur tillförlitliga resultaten i en studie är? Kan vi garantera att vi inte samtidigt riskerar att avslöja personerna som dolts? I vår presentation vill vi diskutera och illustrera varför pseudonymisering i allra högsta grad är en fråga som berör språkvetenskapen. |
| Emilia Aldrin (Högskolan i Halmstad) , Linnea Gustafsson (Högskolan i Halmstad) |
|---|
| Ska Mikael kallas Anders, Liam eller Gunilla? Att pseudonymisera personnamn. Pseudonymisering har blivit en allt vanligare metod för att hantera kravet på forskningspersoners konfidentialitet och skydda känsliga personuppgifter. Under det här föredraget kommer vi att diskutera pseudonymisering inom forskningsgrenen namnforskning. Vi kommer att diskutera vilka förutsättningar och utmaningar som pseudonymisering av personnamn för med sig inom en forskningsgren där det analytiska fokuset ligger på just namnen, liksom vilka konsekvenser valet av pseudonymiseringsmetod kan få för forskningsresultat. Vi kommer att utgå från personnamnens nära koppling till identiteten och hur inte minst gruppbaserad namngivning innebär att återgivandet av personnamn i forskningsdata oavsiktligt kan medföra olika signaler om namnbäraren, som oavsett deras korrekthet kan påverka tolkningen av data. Ett tydligt exempel är att de allra flesta förnamn i vår kultur förknippas starkt med det ena eller det andra könet, trots att personnamnslagen sedan 2017 tillåter vem som helst att bära alla namn. Andra sociolingvistiska variabler som är nära knutna till personnamn är generationstillhörighet/ålder, social tillhörighet och kulturell bakgrund; dessas konsekvenser för pseudonymisering kommer också att lyftas. I föredraget kommer vi att utgå från teoretiska resonemang som baseras på personnamnens identitetsskapande funktion för att avsluta med konkreta exempel på hur vi själva har hanterat pseudonymiseringsproblemet i vår namnforskning. Följaktligen kommer vi under vårt föredrag att beröra de tre frågorna: 1) Hur kan vi pseudonymisera onomastisk material? 2) Hur påverkar pseudonymisering möjligheten att använda insamlat material till namnforskning? 3) Hur påverkar pseudonymisering våra analyser och forskningsresultat? |
| Theres Bellander (Stockholms universitet) och Saga Bendegard (Uppsala universitet) |
|---|
| Edvins kompis Ali, hunden Polly, Malmaskolan och landet Timara: Om avväganden vid pseudonymisering i elevers berättande texter. Varje år samlar gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk in tusentals texter som skrivits inom provets ramar av elever i olika åldrar. En del av dessa transkriberas och pseudonymiseras för att bli tillgängliga för forskning. Framförallt används materialet för att studera skrivutveckling utifrån textlingvistiska metoder men intresse finns också för stilistiska aspekter i texterna och för studier av diskurser som framträder i textinnehållet.Med utgångspunkt i berättande texter från provet i årskurs 6 diskuterar vi principerna för pseudonymiseringen och hur dessa eventuellt påverkar vilka forskningsfrågor som kan ställas och vilka resultat som kan nås. |
| Åsa Palviainen (Jyväskylä universitet) |
|---|
| Så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt – var går gränsen? En bärande tanke med öppen vetenskap är att insamlat forskningsmaterial ska bevaras för framtiden och tillgängliggöras för andra forskare, eller till och med en bred intresserad allmänhet. Som språkvetenskaplig forskare med etnografiskt material ställs man inför många dilemman såsom att å ena sidan skydda informanten men å andra sidan göra dennas röst hörd, om materialet som sparas ska pseudonymiseras eller bevaras i original, och vem som bär de moraliska, etiska och juridiska ansvaren för de insamlade materialen och med vilka tidsperspektiv. Föredraget bygger på erfarenheter från ett forskningsprojekt om familjers digitala praktiker 2018-2022 och de många oväntade och komplexa frågor som dök upp kring databehandling och -bevarande i samarbetet med ett folklivsarkiv. |
| Åshild Søfteland (Høgskolen i Østfold), Linda Evenstad Emilsen (Høgskolen i Østfold) och Ann-Kristin Helland Gujord (Universitetet i Bergen) |
|---|
| Pseudonymisering/anonymisering når språkdatamaterialet er samtaler om familie og personleg bakgrunn I vårt pågåande forskningsprosjekt ser vi på andrespråksutvikling blant innlærarar med låg utdanning. Vi gjer lydopptak gjennom det første året dei lærer norsk. Ein stor del av datamaterialet er semistrukturerte intervju. Ei utfordring vi har, er at det spesielt i dei første opptaka er vanskeleg å få til utfyllande samtaler, samtidig som vi treng så mykje data som muleg for å kunne seie noko om den språklege utviklinga. Det vi får best til å snakke om, er familie og bakgrunn, og dermed kjem det opp mange personnamn, stadnamn og nasjonsadjektiv. I kombinasjon vil dette vere persongjenkjennande i mange av samtalene. I foredraget vil vi beskrive nokon konkrete døme frå materialet vårt som viser eit spenn i kva slags språklege data sletting og pseudonymisering vil kunne omfatte. Vi vil diskutere nokon av implikasjonane det får for språkforskinga vår når all tale som inneheld persongjenkjennande informasjon slettast eller pseudonymiserast ved framstilling og/eller deling av data, og drøfte korleis vi kan bevare mest muleg av det språklege datamaterialet på ein god forskingsetisk måte. |
| Jan-Ola Östman (Helsingfors universitet) |
|---|
| Anonymisering, förtryck och interpersonligt ansvar När NORMS var normen inom dialektforskning, var det dem som byborna ansåg vara byns mest kunniga dialekttalare som anlitades; det var förmodligen en hedersam uppgift att bli tillfrågad och identifierad som god dialekttalare. Till följd av GDPR har forskare (bl.a. dialektologer) blivit osäkra på om det alls är tillåtet att uppge meddelares identitet. I detta något emancipatoriska inlägg vill jag diskutera i vilken mån anonymisering kan uppfattas som stöld av (minoriteters) immateriella egendom och därvid som ett indirekt förtryck. Jag diskuterar vidare varför anonymisering och pseudonymisering bör analyseras med hjälp av olika typer av ansvar som verktyg: kollektivt, juridiskt, interpersonligt, moraliskt, fogligt. Jag belyser olika aspekter av detta med exempel från dialektologi, från vykortsdiskurs och från arbete med teckenspråk och med ursprungsbefolkningens språk i USA. |
Organisatörer
Forskningsmiljön Mormor Karl
Therese Lindström Tiedemann & Lisa Södergård, Helsingfors universitet
Elena Volodina (projektledare för forskningsmiljön Mormor Karl), Simon Dobnik, Maria Szawerna & Ricardo Muñoz Sánchez , Göteborgs universitet
Xuan-Son Vu, Lunds universitet