Presentation at the 51st NORNA Symposium – Names and Cultural Heritage, May 2026
Presentation at the 51st NORNA Symposium – Names and cultural heritage, Reykjavik (Iceland), 19–21 May 2026
Lisa Södergård and Therese Lindström Tiedemann gave a presentation at the NORNA Symposium – Names and cultural heritage on the 19 May 2026.
Autentiska och syntetiska pseudonymer för orter – associationer till språk och kulturarv = ‘Authentic and synthetic pseudonyms for places – associations to languages and cultural heritage
Abstract in Swedish (English translation coming soon)
Forskare oavsett vetenskapsområde ska värna om levande personers integritet och se till att inga personuppgifter eller känsliga data sprids. Forskningsetiska riktlinjer och EU:s dataskyddsförordning (GDPR) föreslår att vi anonymiserar eller pseudonymiserar våra data. Det här innebär att såväl personnamn som ortnamn och även annan information som kan bidra till att identifiera personer kan behöva ändras.
Det finns olika strategier som forskare använder när de döljer egennamn (jfr ortonymer), t.ex.: koder (t.ex. s1), epitet (t.ex. by), pseudonymer: andra autentiska namn (t.ex. Göteborg för Stockholm) pseudonymer: syntetiska namn? (t.ex. Segerstad, Mörtlax, Forest Lake).
Forskning har visat att alla dessa principer används i publicerade språkvetenskapliga forskningsartiklar (t.ex. Södergård u.a, Heaton 2022). Men vilka följder får de olika teknikerna på möjligheterna att studera kulturarvets roll i olika kontexter (jfr Mácha 2023)? Hur kan sociala, kulturella och situationella aspekter av namn och namnbruk beaktas (Ainiala & Östman 2017, jfr Kostanski 2016, Creswell 2015)? i) Vi ska åka skidor i Hemavan till nyår. → Vi ska åka skidor i Barcelona till nyår. ii) På universitetet i Helsingfors finns det många olika utbildningsprogram. → På universitetet i Segerstad finns det många olika utbildningsprogram.
Seelig (2021) ser likheter mellan platsanonymisering (place anonymization) och platsutsuddning (place erasure), och diskuterar vad det innebär i relation till etnografiska studier av utbildningspolicy, genom att relatera till kritisk geografi (Helfenbein 2019). Men trots utmaningar har Seelig ändå själv valt att använda ett syntetiskt namn, Forest Lake, för den ort som hon studerar, för att skydda personers integritet, men också för att det kan underlätta generaliseringar (jfr Nespor 2000). Samtidigt använder hon epitet för platser på orten (t.ex. The old creamery (livsmedelsbutiken), The old armory (kommunbyggnaden). Dessa epitet, och informella ortnamn, kan också i högsta grad ses som del av kulturarvet.
Andra forskare framhäver fördelar med att syntetiska namn kan skapas med samma struktur som det autentiska namnet för orten. Det möjliggör bibehållandet av morfologisk information i texter (se t.ex. Callegari m.fl. 2024), något som är ytterst viktigt i studier av variation och språkinlärning, men har också relevans i koppling till kulturarvet. Men när blir risken för identifiering av den faktiska orten för stor om vi bibehåller morfologin?
Vi presenterar preliminära resultat från en enkätstudie bland svenskspråkiga i Finland och Sverige där vi undersökt deras associationer till egennamn inklusive några ortnamn (autentiska och syntetiska). Dessutom presenterar vi kvalitativa analyser av faktiska språkvetenskapliga data som innehåller ortnamn och hur dessa påverkas av olika ersättningsprinciper. Baserat på det här summerar vi hur pseudonymisering påverkar möjligheterna att studera våra kulturarv.
Referenser:
Ainiala, T., & Östman, J.-O. (2017). Introduction: Socio-onomastics and pragmatics. I: T. Ainiala & J.-O. Östman (red.) Socio-onomastics – the pragmatics of names. John Benjamins Publishing Company. s.2–18. https://doi.org/10.1075/pbns.275
Callegari, E., Sólmundsdóttir, A., & Ingason, A. K. (2024). Preserving Privacy in Small Communities: Tailored Anonymization Techniques for Icelandic Conversational Data. I: CLARIN Annual Conference Proceedings, s. 121–125.
Cresswell, T. (2015). Place : an introduction. (2:a utg.). Wiley Blackwell.
Heaton, J. (2022) “* Pseudonyms are used throughout”: A footnote, unpacked. Qualitative Inquiry, 28(1), s. 123-132. https://doi.org/10.1177/10778004211048379
Helfenbein, R. (2019). Qualitative methods, critical geography, and education. Oxford Research Encyclopedia of Education. https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190264093.013.549
Kostanski, L. (2016). Toponymic attachment. I: C. Hough (red.) The Oxford Handbook of Names and Naming. Oxford University Press. s. 412–426. https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199656431.013.42
Mácha, P. (2023). Wherein lies the heritage value of place names? Onoma, 58, s. 19–35. https://doi.org/10.34158/ONOMA.58/2023/2
Nespor, J. (2000). Anonymity and place in qualitative inquiry. Qualitative inquiry, 6(4), s. 546-
- https://doi.org/10.1177/107780040000600408
Seelig, J. L. (2021). Place anonymization as rural erasure? A methodological inquiry for rural qualitative scholars. International Journal of Qualitative Studies in Education, 34(9), s. 857–
- https://doi.org/10.1080/09518398.2021.1974971
Södergård, Lisa (u.a.) Pseudonymisering av orter, skolor och organisationer. Hur gör språkforskare i praktiken? Svenskans beskrivning 40, Stockholm.