Presentation at Svenskan i Finland (=Swedish in Finland) 13 March 2026

Presentation at Svenskan i Finland, Tampere (Finland), March 2026

Therese Lindström Tiedemann and Lisa Södergård gave a presentation at Svenskan i Finland on the 13 March 2026.

‘Hen är en bra kille’ – Pronomen i pseudonymisering av forskningsdata = ‘Hen [cf. they] is a good guy’ – Pronouns in the pseudonymisation of research data.

Abstract in Swedish (English translation coming soon)

Pseudonymisering / anonymisering är något som forskare länge använt sig av, men dataskyddsförordningen (GDPR 2016/679) och uppdaterade etiska riktlinjer har gett ökat fokus på att vi döljer personuppgifter nog väl i våra data. Hur vi döljer dessa uppgifter och vilka effekter det får för våra forskningsmöjligheter och för forskningens tillförlitlighet har hittills knappt utforskats alls (Volodina m.fl. 2025). Samtidigt går utvecklingen av automatiserad pseudonymisering snabbt framåt, speciellt i koppling till behovet av stora (autentiska) datamängder för träning av stora språkmodeller, men också för t.ex. korpuslingvistisk forskning och för att kunna tillhandahålla öppna data och stöda transparent forskning.

Pronomenet hen har undersökts mycket i relation till attityder, identitetsfrågor och användning i olika textgenrer (se forskningsöversikt i Renström 2025). I svenska språket generellt kan hen användas både som könsneutralt, generiskt pronomen och om icke-binära personer (SAOL 2015, SO 2021). Samtidigt finns också en icke-generisk användning, när hen refererar till en specifik person som man inte vill säga könet på, t.ex. i vetenskapliga artiklar (Södergård u.u.). Användningen av detta “anonymiserande” hen etablerade sig snabbt i examensarbeten inom svenska/nordiska språk, men förekom även tidigt i bloggtexter (Ledin & Lyngfelt 2013).

Utvecklingen i såväl svenskan som i andra språk de senaste åren har gett pronomen en viktig roll som identitetsmarkörer, och pronomenanvändningen inverkar både på hur människor förhåller sig till sig själva och till varandra (Renström 2025). Det här behöver även forskare beakta vid pseudonymisering av forskningsdata. Bland en grupp deltagare kan pronomenbruket, om det så gäller han, hon eller hen, bidra till indirekt identifiering av en person. Vad ska vi då göra för att skydda deltagarna? Borde alla deltagares pronomen alltid ändras till hen? I koppling till forskning om språkinlärning tar det här då bort information om huruvida inläraren lärt sig skillnaden mellan han och hon, en skillnad som kan vara utmanande för t.ex. språkinlärare med finska som förstaspråk och som därför är viktig att bevara i data kring språkinlärning. I vår presentation går vi in på hur pronomen, som en potentiellt identifierande (och potentiellt känslig) personuppgift, hanteras vid pseudonymisering av forskningsdata. Utifrån språkvetenskapliga data illustrerar vi utmaningar som hör ihop med pronomenbruk.

Referenser

Ledin, P., & Lyngfelt, B. (2013). Olika hen-syn: Om bruket av hen i bloggar, tidningstext och studentuppsatser. Språk och stil, 23(1), 141-174.

Renström, E. A. (2025). The implementation of neo-and nonbinary pronouns: A review of current research and future challenges. Frontiers in Psychology, 15, 1507858.

Södergård, L. u.u. Deltagare 1, K1989, Lova eller Latife – hur forskare benämner personer som förekommer i forskningsmaterialet. Svenskan i Finland, Uleåborg.

Volodina, E., Dobnik, S., Lindström Tiedemann, T., Muñoz Sánchez, R., Szawerna, M. I., Södergård, L. & Vu, X.-S. 2025 Towards shared standards for pseudonymization of research data. Huminfra Conference, Stockholm. https://www.huminfra.se/resources/humevents/hic-2025_proceedings.pdf